En halvnorsk golfarinna
Annars är allt som sagt som vanligt. Vet att man borde uppskatta vardagen och när allt flyter på som det ska, men det är så enformigt och tråkigt så jag dör! Snart är det helg iallafall och man slipper väckas av alarmet på mobilen för hundrade gången. Bara det är ju något att glädjas åt.
På söndag lutar det åt att det blir lite firande av Norges nationaldag som för övrigt även är min namnsdag. Så man skulle ju nästan kunna säga att jag är halvnorsk! Då har det även gått två veckor av pakten och jag kan helt ärligt säga att alkoholen saknar jag inte det minsta. Lite svårare har det varit med sötsuget. Men frukt och bär har blivit mina bästa vänner, så även det har gått ganska smärtfritt. Med tanke på hur mycket bättre man mår av att inte stoppa i sig så mycket onyttigt, så blir det så mycket enklare att låta bli.
Kom ihåg mig då
När du står ensam kvar på tå
och ytan inte går o nå
När du träffat botten
Kom ihåg mig då
När du tagit första bästa tåg
och gör vad som helst för en dialog
När du står sist i kön
Kom ihåg mig då
När vintern gömmer dina spår
så att du inte hittar hem
När du är vilsen i en vinternatt igen
Kom ihåg mig då
O när du står på toppen och tittar ner
och det är ljust vart än du ser
När du har vunnit
Kom ihåg mig då
När du får spring i dina ben
och jordens dragningskraft är klen
När du är i luften
Kom ihåg mig då
När våren öppnar sina dörrar
och du tar den långa vägen hem
Och sitter på ute serveringen där vi satt igen
När varje dag känns likadan
och när det skymmer över stan
och när du drömmer
Kom ihåg mig då
När du har varit i alla vrår
och du har testat allt som går och
när du tröttnat
Kom ihåg mig då
När det blir varma sommardar
Kom ihåg mig då
Kom ihåg mig då
När vinterisen ligger klar
Kom ihåg mig då
Kom ihåg mig då
Här finns du kvar
- Lars Winnerbäck
Tristessen fortsätter
Vad hände med motivationen och livsgnistan? Gone, gone, gone. Jag vrider mig på kontorsstolen och spyr snart. Men det är bara att bita ihop. Träning idag, same procedure as last week. Vakna, jobba, träna, äta, sova. Samma sak om och om igen. Så slentriant och tråkigt så det finns inte. Det får en ju onekligen att börja funder över livet.
Men jag har ett hopp som bor djupt inom mig... Som en liten diamant som får mig att må bra och det största som trots allt gör mig lycklig nu. Antar att det är där mitt fokus bör vara. Som vanligt är inget enkelt och jag stretar emot. Hjärnan hittar nya vägar och tankar som bara är bullshit egentligen. Det vet jag ju och jag försöker verkligen gång på gång att knuffa bort dom. Det är svårare med känslorna, dom kan man inte bara knuffa bort.
Har ni nån gång upplevt det som att världens alla ögon tittar på just dig? Så är det såklart inte, men det kan kännas så ibland. Gillar inte alls den känslan. Då vill jag helst bara krypa in i någon mörk grotta där ingen ser och ingen hör. Men frågan är vad som finns kvar när jag sen kommer ut. Hur mycket man än vill så kan man ju inte bara stanna kvar där inne skita i allt annat.
Varför tycks vi bry oss så mycket mer om alla andras liv än vårt eget? Hela tiden läser vi om alla runt omkring oss i tidningar, bloggar och inte minst på Facebook. Det gäller ju att hålla sig ajour med det senaste som hänt. Det skvallras och tisslas och tasslas tills man blir knäpp. Ända sen Big Brother tycks det blivit lite av en kutym att gotta sig i andras elände. Mind your own business! Jag är så less på detta! Ändå dras man lätt med i karusellen utan att ens stanna upp och tänka efter.
Ovanpå allt detta kommer sen utseendefixeringen. Vårt yttre vårdar vi som aldrig förr utan en tanke på att vi faktiskt har det vackraste inom oss. Klyschigt som fan jag vet, men det är ju så det är. Själ efter själ kvävs av botox, ätstörningar och skönhetsoperationer. Så länge du är rynkfri, spinkig och har stora bröst så är du någon. Är det det livet går ut på, att leva upp till dagens ideal av hur din kropp och ditt yttre bör se ut? Fy fan va tråkigt i så fall.
När man ligger i spillror på havets botten, då finns det många händer att greppa tag i. Men är det verkligen medkänslan hos folk som gör att de håller ut sina armar? Och då menar jag den äkta medkänslan. Eller är det först då man är glad över att det inte är en själv som ligger där? Jag är ingen Magnus Härenstam jag ställer bara frågorna. Varför tycks det vara så mycket enklare att hjälpa andra än att glädjas med andra?
När de sen lyckats ta sig upp ur dalen och istället är uppe bland molnen, var är alla andra då? Det tycks vara en ensam plats på nåt sätt. Delad glädje är dubbel glädje heter det väl? Nej det verkar inte gälla i Stockholm 2009. Istället tar något annat ofta över. Avundsjuka, rädsla, svartsjuka... ja det finns många sjukdomar.
Det verkar finnas ett enormt behov av bekräftelse. Man måste hela tiden hävda sig och deklarera sitt liv på nåt sätt. Man kan ju fråga sig varifrån bekräftelsebehovet kommer ifrån. Lägger man ihop ett plus ett så blir det egentligen inte så svårt.
Kanske var detta ett för provokativ inlägg? Kanske är det bara min hjärna som har dessa tankar. Eller så är jag helt enkelt en bitterfitta. Ja så är det kanske, men känslan då... Den finns ju faktiskt också där. Kanske vill jag bara få er att börja fundera.
Jaha ja...
Meningslösa timmar flyter förbi på jobbet. Nedräkningen till semester och lediga dagar pågår ständigt. Men är det inte lite fel... man borde ju ta vara på varje dag man har och inte hela tiden leva för de som ska komma. Känns som man missar en del då. Men ibland är det svårt att uppskatta vardagen. Just nu känns den mer inrutad än någonsin och det gillar jag inte. Blir uttråkad och rastlös då. Samtidigt är det väl bara att gilla läget och försöka njuta lite extra när de där små lyckliga stunderna dyker upp.
Jag tror jag behöver lite mer stimulans just nu. Det är bara det att just nu är min fantasi noll. Inga idéer till förändring, inga förslag på aktiviteter, ingenting. Allt känns redan så gjort. Samma restauranger, samma promenadstråk, samma träningspass och samma uteställen. Jag vill testa nåt nytt helt enkelt. Frågan är bara vad...
En shopaholics bekännelser
Igår kväll kom sötsuget riktigt ordentligt men thank god att det finns jordgubbar! Helgen nalkas vilket innebär att vardagen bryts av och det innebär också en lite större utmaning. Men jag tror det ska gå bra ändå. Nu är man inne i pakten och jag har inga ambitioner att bryta den!
Fick äntligen tid att ringa och prata lite med mormor igår också. Har tänkt ringa henne sen en månad tillbaka men det har alltid kommit saker emellan, senast va det strömavbrottet hos Comhem. Men som mormor så fint sa: Vi vet ju var i har varandra ändå! Och i början av juni kommer hon upp och ska vara här en HEL vecka!! Skulle jag få önska så skulle det va att hon bodde lite närmare. Tänk att bara kunna smita över en söndagseftermiddag på en fika hos mormor!
Sen har jag den senaste tiden kommit in i en spenderar-period vilket inte är bra. Vet inte om det har att göra med pakten, att istället för att jag får äta en massa så måste ja nu shoppa en massa. Igår inhandlades ett par nya söta sommarskor! Märker hur tankarna börjar gå lite som i boken Shopaholic så man e ju lite rädd för var det ska sluta... Är det en slump att tjejen i boken också heter Rebecka, jobbar som ekonom och älskar New York?!?!
Lillördag på Imperiet
"Tack och hej!"
Det går lika bra med... palsternacka!
Lagade en mycket god middag sen när jag kom hem med lax som jag marinerade med en ny honungsmarinad. Mycket bra! Och så massa grönsaker till detta, bla palsternacka vilket jag tycker är en underskattad rotfrukt. Hur god som helst och billig dessutom! Så länge man är idérik när det gäller matlagning så blir det mesta som är nyttigt även gott har jag kommit fram till.
Senaste statusen på M är också väldigt bra. En vän försökte fresta honom att skjuta upp pakten en vecka pga en avskedsfest, men han stod strongt emot och sa blankt nej! I'm proud of him.
"Pakten"
Beach 2009 närmar sig me stormsteg och i helgen fick jag en utmaning som jag inte kunde tacka nej till.
Vi va på IKEA, jag, E och M som berättar att han tänkt ha en vit månad. Jag har ju själv funderat på att ha en godisfri månad men när man väl sitter där i soffan framför tv:n är det så lätt att det slinker ner en chokladbit eller fler. Efter ett tag börjar vi spinna vidare på idén och jag bestämmer mig för att gå med i det som nu blivit vår pakt. Inget godis, ingen glass, inga chips, ingen alkohol. Nothing! Dags för kroppen att renas.
Pakten gick av stapeln i söndags och sträcker sig fram tom 3:e juni. Dagen efter blir det Smaka på Stockholm, eller snarare Smaka på ölen för min och M:s del. Om vi klarar detta vill säga. Den som ev. faller dit för frestelserna (som för övrigt är som störst just denna månad med vårsol och aw i massor) ska bli straffad. Vi behövde inte fundera länge innan vi kom fram till det perfekta straffet: Städa den andres lägenhet. Dvs. dammsuga, damma, skura golv och göra rent i badrummet.
Det finns inte på kartan att jag ska städa Mr. Lindgrens lägenhet! Aldrig i livet! Så större morot går liksom inte att få. Eller morot är kanske fel ord, men motivationen är på topp till att klara detta. Den har iaf varit det de två första dagarna. Söndagen gick hyfsat bra, dagen innan hade jag nämligen svullat i allt vad onyttigheter heter, så när söndagen kom var jag faktiskt inte sådär jättesugen. Förutom på kvällen vid nio tiden när jag låg där i soffan helt utslagen. Men efter några peppande sms från M så klarade jag mig. På natten drömde jag sen om att jag av misstag tuggade på en after eight och var tvungen att spotta ut den. Tur det bara var en dröm.
Igår blev det både ett spinningpass och en långpromenad. Sen inhandlades det frukt och grönsaker i massor! Så nu är kylen och skafferiet laddat med endast nyttigheter! Mycket bra. Ett litet tips när man är sötsugen är att blanda turkisk yoghurt eller kesella med lite jordgubbar och valnötter och sen ringla lite honung över. Mums! Det är min största räddning just nu.
To be continued helt enkelt, ska försöka att uppdatera er här på bloggen om hur pakten fortskrider.
Time to live
För första gången på länge har jag upptäckt att jag nuförtiden börjat berömma mig själv. Det har nästan aldrig hänt tidigare i mitt liv, då har det bara varit nedklankning till 100%. Jag har liksom aldrig varit bra nog utan bara fokuserat på allt dåligt och gärna förstorat upp det till max. Visst kan jag fortfarande kritisera mig själv och det finns dagar då man helst skulle vilja slippa vara med, men dessa dåliga tankar har sjunkigt ner till iaf 60%. Så det går åt rätt håll. Men fasen va mycket bättre man mår när man verkligen tillåter sig att tycka att man är bra! När man tillåter sig att vara lycklig och tillåter sig att skita i allt det där dåliga och istället bara leva. Jag vet att detta kanske är mitt mest osvenska inlägg någonsin, men vet ni... det skiter jag i!
Sushi
Uppdatering
Känner att det är dags för en liten uppdatering, men jag vet inte riktigt vad jag ska skriva om så får se var det landar...
Ikväll är det körövning med Mosaik för sista gången innan konserten på söndag. Ni som inte har nåt annat för er får jättegärna komma och titta! Sätrakyrkan kl.18.00 nu på söndag alltså. Det kommer bli riktigt bra! Vi har en grym basist, en grym pianist och en grym trummis. Riktigt charmiga killar är det! Och så vi i kören förstås! Vi kanske är grymmast av alla, utan att skryta eller så.
Va i Örebro i helgen och det var hur skönt som helst att få komma bort. Det är så märkligt när man fysiskt byter miljö, så leder det ofta till att man även får perspektiv på allt i sin tillvaro. Har länge gått med en klump i magen som jag inte riktigt visste vad den berodde på. Men det krävdes bara några timmar i Örebro, så var klumpen borta. Fick en hel drös me lyckostunder under helgen och kom också fram till en hel del insikter! Det var en perfekt helg helt enkelt på alla sätt och vis.
Ja, finns väl inte så mycket mer att berätta tror jag, förutom att jag njuter av min lilla pärla till fruktkorg där hemma. Den ser så fin ut på köksbordet och lyser i all sin prakt.
Tills nästa inlägg - ta hand om er!
Väntan är över!
Lillördag på Vapiano
Rosé vinet satte dock sina spår... när jag kom hem till A var jag lagom rund under fötterna och när jag vaknade imorse fanns där en aning tryckande huvudvärk. Nu har jag proppat i mig både c-vitamin, kaffe och självklart lite lakrits, så nu är man på väg att återställa alla balanser i kroppen. Dock får det bli en nappidy i soffan snart!
Detta blir min första påsk uppe på Åsen i år! Undrar om det kommer några påskkärringar och knackar på dörren. I hope not. Barn är inte direkt det som ligger mig närmast om hjärtat just nu, men jag ska faktiskt erkänna att jag smälte när jag såg Pernilla Wahlgrens lilla pojke på tv härom veckan. Sötare unge får man leta efter!
Annars blir det påsksoppa hos familjen enligt traditionen imorgon. Vore ju kul om man fick ett påskägg också, fullproppat med choklad, lakrits och skumharar! Fick i och för sig en päronlikör och dumleklubba på jobbet, så jag ska inte klaga.
Glad påsk på er!!
Lakrits, ja tack!!
En lycklig helg!
Nu är det måndag igen och det är aldrig lika roligt. Nu vill jag börja använda min nya vårjacka och ser fram emot nästa vecka då det äntligen är påsk och man får vara lite extra ledig!!
Here I go again
Kraven på mig själv har höjts upp till skyarna nu och det är riktigt, riktigt jobbigt. Svårt att tycka om sig själv när kraven är så höga att man aldrig blir nöjd. Vill ju verkligen inte vara en dålig människa på något sätt och det är jag kanske inte heller, men jag nedvärderar det som är bra i mig tills jag nästan inte kan se det längre. Så lätt att sätta krav på sig själv, men inte på andra. Men det blir nog bra.
Finns ett ställe på Rörstrandsgatan som heter Paus. Jag tror det är det jag behöver, en paus. Och som alltid i stunder som dessa längtar jag hem... Hem till Daddy och där alla krav försvinner så fort jag kliver innanför dörren. Där jag bara får vara Rebecka. Det blir bra.
Hur hamnade jag här?!
Ibland känns det lite som att jag sitter i en sån där rund gummiflotte och färdas nerför en forsande flod. Jag kastas hela tiden hit och dit och försöker krampaktigt hålla mig fast. Så just när man kommit till ett lugnare parti är det dags att falla ner i stupet igen. Ingenting tycks någonsin vara enkelt. Men kanske ska man bara låta det vara. Kliva av den där flotten och ställa sig vid kanten istället. Sätta sig ner vid ett träd, andas in den friska skogsluften, sluta ögonen för en stund och få känna sig tillfreds mitt i allt.
Ikväll blir det kaka! På en torsdag undrar ni då kanske? Ja, morotskaka ska det bli! Och i helgen ska jag sätta mig ner, sluta ögonen, stänga ute omvärlden för en stund och njuta av en fantastisk magnum temptation!
En liten uppdatering
Min tidigare erfarenhet säger att saker har en förmåga att skita sig när man slappnar av och tror att allt är frid och fröjd. Därför vågar jag knappt säga det, men jag kan ju viska det lite försiktigt: jag är en lycklig tjej just nu. Går fortfarande och spänner mig lite, undrar när och vad nästa smäll ska bli. Men i hjärtat känns det ändå bra!
På fredag är det dags för klippning. Jag är lite inne på att det är dags för en förändring... men vet inte riktigt om jag vågar och är redo än. Måste diskutera detta med min frisör, så får se vad det blir!
På söndag har jag ettårsdag med min lägenhet!! Förstår ni att jag bott där i ett helt år nu! Ska fira detta med en present till både mig och lägenheten. Blev helt kär när jag såg den här fruktkorgen och måste ha den! Frågan är vad man mer kan hitta på för att fira med lägenheten. Storstädat har jag redan gjort... kanske tvätta fönster? Hm... men hur kul är det och ärligt talat så är jag sämst på att tvätta fönster. Kanske baka något eller om det är fint väder kan man ju göra fint på balkongen, eller är det för tidigt? Detta tål att tänkas på, alla förslag är välkomna!
Den perfekta glassen
Sms
Kopiera texten och gör ett blogginlägg!
Byt ut svaren till dina egna!
1. Ta fram din mobil.
2. Gå till inkorgen!
3. Svara på frågorna genom att skriva första meningen i sms:en
4. Fråga 1 - första meningen i första sms:et
5. Fråga 2 - första meningen i andra sms:et, o.s.v .
1. Vad skulle du säga om din partner var otrogen?
Hej, hur va dejten igår?
2. Vad säger du alltid till din bästa kompis?
Recension i city på bar häng: här kan man sitta i timmar och spana ut genom fönstren, eller bara slicka i sig en shot innan man drar vidare i natten...
3. Vad är det första du säger när din kompis blivit påkörd av en buss?
Jag har varit på tv!!
4 Vad är det fulaste du skulle kunna säga åt din fiende?
Hello babe!
5 Vad säger din mamma innan du går och lägger dig?
Hej, hej hoppas allt är fint med dig såhär mitt i veckan
6 Vad skulle du skrika om du vann en miljon?
Har jag säkert, komma över å kolla?
7 Vilka ord skulle du säga till gud om du träffade honom?
Tack, har du sån koll på mej!
8 Vad vill du höra mest av allt?
Vad tycks?
9 Vad kommer bli dina sista ord vid liv?
Tack för en underbar söndag!