Going up?
Det har varit en skakig känsloresa de senaste veckorna. Jag har isolerat mig från i princip allt och alla och inte haft någon energi alls. Jag har varit helt apatisk och inte ens skrattat längre. Men jag tror att botten var nådd i måndags för sen när tisdagen kom, kände jag hur dagen blev bättre och bättre och hur energin sakta men säkert kom tillbaka. Jag började äntligen känna mig som mig själv igen.
Så efter jobbet i tisdags tog jag mig in till stan och shoppade verkligen loss. Det var ljusslinga till balkongen, presenning, hopprep och hantlar och en del annat som inhandlades. Det roligaste (läs ironiskt) var när jag skulle köpa hantlarna. Jag hade bestämt mig för de som vägde 3kilo. 3kilo är lagom mycket, men det jag inte tänkte på var att de är förpackade i par, dvs 2x3. Sex jäkla kilo! Vet ni hur tungt det är att släpa runt på i stan, tillsammans med presenning och ljusslinga och allt annat?! Jag va helt slut när jag kom hem.
Trots det så kunde jag ändå inte vänta med att sätta upp slingan på balkongen, otålig som jag är. Så jag tog på mig vinterjackan och stapplade ut med slinga och girlang i högsta hugg. Klockan va väl runt åtta skulle jag tro och då är det som bekant väldigt, väldigt mörkt ute. Man skulle ju kunna tycka att det vore smartare att sätta upp den när det är ljust ute. Men varför göra det enkelt för sig? Inte min grej tydligen.
När jag kommit halvvägs med snurrandet runt balkongräcket, slog det mig att jag kanske borde kollat innan så att alla lampor verkligen fungerar. "Haha, ja det vore ju väldigt roligt om jag stått här ute i tjugo minuter och slitit för att sen upptäcka att lamporna inte fungerar", tänkte jag. Nej, då det vore så ironiskt så det kommer bara inte hända...
En halvtimme senare var jag klar och stoppade i kontakten. Vad tror ni händer?! Mmm... inte ens roligt. Fo helvede! Endast delar av den jävla slingan lyser. "Det är ett skämt", skriker jag högt och stampar runt i lägenheten och svär! Vad är detta liksom? Jag kan inte införskaffa en endaste liten pryl till min älskade lägenhet utan att det går åt helvede! Först var det tv:n som inte fungerade, sen gick min mixer sönder och nu den jävla ljusslingan?! Why God?!?! WHY?!?! Det är fasen ett heltidsprojekt för mig att skaffa nya grejer. Det är inte som för det flesta andra att det bara är att ta sig till affären, betala och forsla hem varorna och sen är det klart. Nej, för så fort produkten är hemma innanför mina väggar, då börjar helvetet. Då ska man lägga ner timmar för att installera, sätta ihop och fixa med makapären för att sen inse att den är trasig, ta sig tillbaka till affären, tjafsa med expediterna och till slut få en ny produkt att återigen släpa hem och göra om allt igen. Det är som att gå igenom ett eldprov, få stressmage och hjärtsvikt varenda gång jag handlar minsta lilla grej. Det får vara slut på det nu!
Vad som är ännu roligare (läs ironiskt) är att det ligger en jävla digital box och väntar på att bli uthämtad av mig. Inte en chans att jag hämtar den än. Måste samla krafter först inför det, för med min otur är det garanterat att det kommer gå åt helvede det med. Så det blir till att förbereda sig med höghöjdsträning, boxning, proteiner och en massa red bull för att klara av nästa utmaning som jag väljer att kalla för: BOXEN. (Oooo, får rysningar redan nu...)
Men förutom detta så mår jag som sagt bra! Min energi är tillbaka och i onsdags morgon när jag klev upp ur sängen, hann jag med både att diska och träna med mina nya hantlar och hopprep innan jag åkte iväg till jobbet. Kan det vara så att jag äntligen kommit ur den djupa dalen? Just nu känns det bra iallafall! Och ikväll uppmanar jag alla att kura ihop sig i soffan med en filt och en kopp te, tända massa ljus och slå på SVT2 kl 21.30. Då sänds nämligen "Himlen kan vänta", en mycket bra dokumentärserie. Missa inte det!!!