Nöjd?

Min mobil är inte min vän just nu. Jag hatar den varje gång den väcker mig om mornarna. Why God, why?!?! Det är verkligen inte roligt. Inte roligt nånstans. Den är ett nödvändigt ont. Hur kul är det... Jag är för trött för detta. Ändå masar man sig upp efter sjunde snoozningen, klär på sig, äter sin frukost, går samma väg till tuben, tar en metro, bläddrar igenom den, suckar över allt elände som hänt i världen, läser Elvis för att kanske få ett litet leende. Slentrian. Så fruktansvärt slentriant. Men livet kan ju inte alltid bestå av paraplydrinkar, vita badstränder och sol. I alla fall inte här i Sverige. Jag undrar om livet i New York också blir slentrian?

En vän sa till mig nyligen att när man är bortrest kan man längta så otroligt mycket efter saker som finns här hemma. Men att när man sen väl kommer hem, inser man att det inte alls var så märkvärdigt som man föreställt sig och att man faktiskt klarar sig utan det. Det lät så sorgligt. Men det är nog lite så. Man förstorar upp allt som man inte har för tillfället och får det att verka så perfekt och fulländat än vad det faktiskt är i verkligheten. Varför gör man så?

När jag såg himlens hjärta kände jag mig rätt nöjd över att vara singel. Fan va mycket problem och jobb det är med förhållanden. Så mycket val som ska göras i svåra situationer, hur vet man att man gör rätt liksom. Ska man följa sitt hjärta, magkänslan eller sitt förstånd? I really don't know.

So to sum up. Kanske ska jag vara nöjd med det slentriana. Men fy va tråkigt det lät! Nöjd med det slentriana... Det är ju ofta så ostimulerande, men så länge som allt flyter på kan man ju iallafall vara nöjd. Det låter inte så pretentiöst heller: Nöjd. Det finns nåt sorts lugn över det ordet som jag gillar. På samma gång som man kan sträva efter något mer, något lite extra så är man samtidigt tillfredställd med det man faktiskt har. Fast visst finns där en liten nerslående klang i ordet som man inte kommer ifrån? Att bara vara nöjd, när du kan vara lycklig. Men kan man inte vara lycklig av att vara nöjd? Nej, kanske inte. Vad krångligt detta blev.

Tror inte jag kommer fram till så mycket mer just nu, än att jag tycker det känns bra att vara nöjd. Ska fundera vidare på detta...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback