Fack
Min mormor säger att jag placerar folk i fack. Det kanske jag gör också, dömer fort - gillar, gillar inte, tönt eller mes, bad guy or nice guy, trevlig eller arrogant. Ja så fortsätter det... Ibland är det svårt ibland lätt att hitta rätt fack. Men mina fack är i alla fall inga fängelsehålor där man hamnar bakom lås och bom. Jag är medveten om att personer ibland hamnar i fel fack och jag måste stuva om lite. Människor visar sig ofta vara någon helt annat än jag trodde från början. Ibland bättre, ibland sämre. Undrar vilket fack jag själv hamnar i hos personer som träffar mig... För alla hamnar vi i fack. Samtidigt är det svårt att inte göra dessa placeringar av människor man inte känner. Jag menar, man får ju alltid ett första intryck av en människa när man träffar henne och utifrån dessa intryck skapar man sig en bild av vem man tror att hon är. Hur man tolkar de intryck personen ger en beror på vem man själv är, ens erfarenheter och upplevelser i livet. Sen visar det sig om det man trodde var rätt eller fel, när man lärt känna personen lite mer. Det farliga är om man låter dessa hypoteser bli hinder.
Jag har en tendens att ganska fort hitta negativa fack hos killar jag dejtat. Jag får mig en uppfattning om personen rätt fort - gillar, gillar inte. Om jag skulle gilla personen i fråga, börjar jag sakta analysera (ja jag vet, jag analyserar alldeles för mycket!) vad personen säger eller gör. Inte bra. Jag vet. Men jag gör det ändå. Försöker på nåt sätt lista ut om jag kan se en framtid med personen eller inte. Ofta blir resultatet att jag ser så mycket hinder och fokuserar så mycket på allt annat att jag tappar intresset. Jag har försökt men ni killar gör det verkligen inte lätt för oss heller! Måste ni vara så j-vla nervösa och darra som asplöv så fort ni går på en dejt med en tjej. Finns det nåt mer avtändande liksom? Relax och va inte så jäkla mesiga. Behöver ni tips så hyr en romantisk komedi, vilken som helst, där finns alla tips på hur vi tjejer vill att ni killar ska vara. Vi vill att ni ska jaga efter oss, men va inte för påflugna. Ni ska vara roliga men inte för barnsliga. Charmiga men inte dryga. Trygga men inte tråkiga. Ska det vara så svårt?!
Jag har en tendens att ganska fort hitta negativa fack hos killar jag dejtat. Jag får mig en uppfattning om personen rätt fort - gillar, gillar inte. Om jag skulle gilla personen i fråga, börjar jag sakta analysera (ja jag vet, jag analyserar alldeles för mycket!) vad personen säger eller gör. Inte bra. Jag vet. Men jag gör det ändå. Försöker på nåt sätt lista ut om jag kan se en framtid med personen eller inte. Ofta blir resultatet att jag ser så mycket hinder och fokuserar så mycket på allt annat att jag tappar intresset. Jag har försökt men ni killar gör det verkligen inte lätt för oss heller! Måste ni vara så j-vla nervösa och darra som asplöv så fort ni går på en dejt med en tjej. Finns det nåt mer avtändande liksom? Relax och va inte så jäkla mesiga. Behöver ni tips så hyr en romantisk komedi, vilken som helst, där finns alla tips på hur vi tjejer vill att ni killar ska vara. Vi vill att ni ska jaga efter oss, men va inte för påflugna. Ni ska vara roliga men inte för barnsliga. Charmiga men inte dryga. Trygga men inte tråkiga. Ska det vara så svårt?!
Kommentarer
Postat av: Loi
haha du gör det verkligen inte lätt för grabbarna gumman =)
räcker det kanske inte med att dem gillar dig kanske till och med älskar dig ?
Postat av: Becks
Jo, det borde ju kanske räcka... men dom måste ju få mig att gilla eller till och med älska dom tillbaka. Det är där kruxet ligger... ;)
Trackback