I am 22 going on 23...
Kan ni fatta att jag fyller 23 snart... det kan inte jag... vart tog 20, 21 och 22 vägen? "Poff" har det bara sagt! Har försökt att ignorera tanken men nu är det inte många dagar kvar av mitt liv som 22-åring. Tänk va synen på livet förändras med åren ändå. När jag va liten trodde jag typ att jag skulle va gift vid 25 å ha barn vid 26. No way! Min kusin säger att den bästa tiden va när man gick på dagis. Då fick man leka hur mycket man ville och sen ropade nån på en när det va dags att äta och sen fick man leka igen. Va livet va enkelt då!
Idag på väg till jobbet cyklade jag förbi ett vägarbete där det stod tre kommunalarbetare på plats i sina lysande gula västar, men bara en jobbar och de andra tittar på. Sen på Liljeholmsbron är det ytterligare vägarbeten och där är det samma sak, tre gubbar står och tittar på när en jobbar. Hallå, va?! Effektivitet - vad är det liksom... look it up! Det är som när jag och Erika va på läger på Ängsholmen och vi hade hand om disken tillsammans med sex andra killar. Då står fem av dessa killar och tittar på medan den sjätte sköter diskmaskinen! Sen när behövs det sex killar för det?! Jag antar att historien om att det krävs tio killar för att byta en glödlampa inte har så fel ändå... en som håller och nio som snurrar.