Becks

Vi är kanske inte några cafémänniskor trots allt... Blev inget fikaställe i lördags. Nej som sanna alkoholister satte vi oss istället, efter att ha gått Götgatan ner till Gamla stan och tillbaka, på vårt stammisställe 5emtio 4yra. Började med en cappuccino och en Baileys, och när vi sitter där slås jag av hur något så enkelt kan vara så underbart ibland. En varm dryck, lite alkohol och omringad av världens bästa människor! I love you! Vände mig till Loi och viskade i hans öra: "Va underbart mysigt vi har det tillsammans!" Han höll med mig genom att ge mig en bamsekram. Träffade på underbara söta Emma vid Medis på vägen hem. Sen gick vi därifrån till Liljeholmen. Ja du läste rätt, gick! I mina högklackade stövlar dessutom! Aj, aj, aj! Vid Tantolunden kom regnet, men det gjorde inte så mycket. Jag hade ju mina vänner.

Igår fixade Martin min cykel som jag inte lyckats pumpa på egen hand. Tydligen va det nåt fel på ventilen, men nu är hjulen fyllda med luft så nu hade jag tänkt att börja cykla till jobbet. Ställde klockan på sju imorse så jag skulle hinna cykla hela vägen, men när den ringde va jag alldeles för trött och tänkte att jag kan ju börja mitt nya liv med min cykel i morgon istället och ställde om klockan till halv åtta. Tro ni jag vaknade halv åtta? Nej, yrvaken och groggy slår jag upp ögonen tjugo i nio och inser faktum: jag har försovit mig.