Becks

Förändringarnas tid är här. Jag är hemma i Sverige igen men vistelsen på Island tycks ha påverkat mig på ett mycket djupare sätt än jag först trodde. En av de häftigaste resorna jag gjort, ett av de fräckaste land jag besökt och upplevelserna där var enorma! Att äntligen få komma bort, byta miljö och för en gång skull vara onåbar var helt underbart. Men sen jag kom hem har jag märkt att jag börjat reagera omedvetet på saker runt omkring mig, på ett annat sätt än jag gjort tidigare. Min bubbla tycks ha växt, själförtroende har stärkts och jag har verkligen insett att jag klarar mig. It's gonna be okey. Det kanske låter löjligt men jag vet mer vem jag är nu än innan resan. Kanske var allt som krävdes lite perspektiv.

Jag fick tid för mig själv, bort från alla människor som jag älskar och tycker om, och kunde för första gången på länge fokusera på mig själv. En ny typ av era har börjat växa fram i mitt liv och jag känner ett lugn som jag inte känt tidigare. På onsdag åker jag åter igen ifrån min stad, helt utan ångest. Jag ska äntligen få träffa mormor som jag inte sett på ett helt år! Älskade mormor. Jag längtar redan nu efter att få lämna allt bakom mig och se att jag klarar mig bra ändå. Rädslan har inte längre lika hårt grepp om mig. Kanske har jag nu verkligen stigit in i den s.k. "vuxenvärlden" och plötsligt känns det inte alls så jobbigt längre. Acceptansen har äntligen slagit sig till ro.