Icke värdeskapande tid
Tänk vad mycket energi och tid vi lägger ner på onödiga saker, s.k. icke värdeskapande tid. Ni vet saker som att leta ihjäl sig efter fjärrkontrollen till TV:n, lösa upp knutar på lurarna till mp3:n och rota efter nycklarna i väskan.
Det är ett mysterium hur jag lyckas slarva bort fjärrkontrollen jämt och ständigt, det händer mig minst två gånger i veckan! Jag borde ha en liten knapp hängandes på väggen, som när man trycker på den utlöser ett pipljud på kontrollen. På så sätt kan man direkt höra var den befinner sig, ni vet en sån funktion som finns på de flesta bärbara telefoner. Mycket uppskattad funktion av mig! Den har jag använt ett otalt gånger, därav har jag aldrig något problem med att hitta telefonen och på så sätt eliminerat den icke värdeskapande tiden. Sen har jag ju dessutom ytterligare två andra telefoner som jag kan använda om jag mot förmodan inte skulle hitta den bärbara.
Så har vi detta med mp3 lurarna. Det spelar ingen roll hur "fint" jag snurrar ihop dem efter användning, nästa gång jag tar upp dem ur jackfickan är dom likväl som ett enda stort garntrassel. Och så står man där och löser upp knut efter knut. Samma sak varje gång. Sen har jag också märkt att nycklar har en väldigt bra förmåga att kamouflera och gömma sig. Det är nycklarna experter på, i alla fall mina. Har jag lagt dem i jackfickan lyckas de alltid ligga längst ner under allt annat skit som jag har i mina fickor (måste rensa dem snart, innan det börjar bo råttor i dem). Så därför hittar man dem inte på en gång utan får ett hugg i magen för man tror att man har tappat dom någonstans. Samma sak gäller för övrigt med SL-kortet, ofta i samband med att man precis köpt ett nytt. Ibland inbillar jag mig att de jobbar i maskopi. Har jag då istället lagt nycklarna i väskan, vet man aldrig i vilket fack de sen befinner sig i. De verkar leva sitt egna liv där inne och hoppar från fack till fack.
Kort sagt, fatta hur mycket tid man lägger ner på såna här värdelösa saker. Skulle man summera denna tid när jag ligger på min dödsbädd skulle det säkert bli ett antal månader. Flera månader av ens liv som gått åt i onödan. Tänker man sen på hur mycket tid och energi man istället lägger på värdeskapande tid, dvs såna där små enkla saker som verkligen är av värde, det där lilla extra som gör pricken över i:et. Som att ta ett bad eller fixa en god frukost. Den tiden lägger vi inte alls ner lika mycket energi på, för det är inget vi måste. Istället har vi jämt så bråttom så det blir en "snabbdusch" eller en take-away kaffe. För vi ska hela tiden vara så effektiva. Detta märks också på utvecklingen av vårt dagliga språk. Genom att sätta olika tidsbegrepp framför det vi gör uppfattar vi det som att vi är mer effektiva. Allt ska gå fort och på kortast möjligast tid. Snabb - dusch, take away - kaffe, arlanda - express, färdig - rätt. Ja listan skulle kunna göras lång. Skulle man istället satsa lite extra även på den värdeskapande tiden, skulle man nog på rätt enkla sätt kunna höja sin s.k. livskvalité. Eller vad tror ni?
Det är ett mysterium hur jag lyckas slarva bort fjärrkontrollen jämt och ständigt, det händer mig minst två gånger i veckan! Jag borde ha en liten knapp hängandes på väggen, som när man trycker på den utlöser ett pipljud på kontrollen. På så sätt kan man direkt höra var den befinner sig, ni vet en sån funktion som finns på de flesta bärbara telefoner. Mycket uppskattad funktion av mig! Den har jag använt ett otalt gånger, därav har jag aldrig något problem med att hitta telefonen och på så sätt eliminerat den icke värdeskapande tiden. Sen har jag ju dessutom ytterligare två andra telefoner som jag kan använda om jag mot förmodan inte skulle hitta den bärbara.
Så har vi detta med mp3 lurarna. Det spelar ingen roll hur "fint" jag snurrar ihop dem efter användning, nästa gång jag tar upp dem ur jackfickan är dom likväl som ett enda stort garntrassel. Och så står man där och löser upp knut efter knut. Samma sak varje gång. Sen har jag också märkt att nycklar har en väldigt bra förmåga att kamouflera och gömma sig. Det är nycklarna experter på, i alla fall mina. Har jag lagt dem i jackfickan lyckas de alltid ligga längst ner under allt annat skit som jag har i mina fickor (måste rensa dem snart, innan det börjar bo råttor i dem). Så därför hittar man dem inte på en gång utan får ett hugg i magen för man tror att man har tappat dom någonstans. Samma sak gäller för övrigt med SL-kortet, ofta i samband med att man precis köpt ett nytt. Ibland inbillar jag mig att de jobbar i maskopi. Har jag då istället lagt nycklarna i väskan, vet man aldrig i vilket fack de sen befinner sig i. De verkar leva sitt egna liv där inne och hoppar från fack till fack.
Kort sagt, fatta hur mycket tid man lägger ner på såna här värdelösa saker. Skulle man summera denna tid när jag ligger på min dödsbädd skulle det säkert bli ett antal månader. Flera månader av ens liv som gått åt i onödan. Tänker man sen på hur mycket tid och energi man istället lägger på värdeskapande tid, dvs såna där små enkla saker som verkligen är av värde, det där lilla extra som gör pricken över i:et. Som att ta ett bad eller fixa en god frukost. Den tiden lägger vi inte alls ner lika mycket energi på, för det är inget vi måste. Istället har vi jämt så bråttom så det blir en "snabbdusch" eller en take-away kaffe. För vi ska hela tiden vara så effektiva. Detta märks också på utvecklingen av vårt dagliga språk. Genom att sätta olika tidsbegrepp framför det vi gör uppfattar vi det som att vi är mer effektiva. Allt ska gå fort och på kortast möjligast tid. Snabb - dusch, take away - kaffe, arlanda - express, färdig - rätt. Ja listan skulle kunna göras lång. Skulle man istället satsa lite extra även på den värdeskapande tiden, skulle man nog på rätt enkla sätt kunna höja sin s.k. livskvalité. Eller vad tror ni?
Kommentarer
Trackback